Apladalens Löparklubb har runt trettonhelgen arrangerat Ultraintervaller under flera år. Jag har alltid varit sugen på att vara med men av olika anledningar har jag inte fått till det. Skador, kyla/halka, skidresor och alla möjliga ursäkter har satt käppar i hjulen genom åren. Men med en (för stunden) pigg och stark kropp och efter sommarens långlöparäventyr kände jag mig redo, och jag kunde bara inte vänta till trettonhelgen och risken att coronan satte stopp för även det arrangemanget.

Ultra Intervall Challenge är ett helt öppet arrangemang som låg ute på Facebook för att uppmuntra folk att testa ultraintervaller. När jag såg det var det ganska lätt att klicka i "Intresserad" men jag avvaktade till helgen innan med att ändra till "Kommer". Sen fanns det ju ingen återvändo utan uppladdning och planering påbörjades. Jag hörde också att Markus Nordangård var på vilket var extra roligt! Även om jag räknade med att genomföra de flesta etapperna ensam var det kul att veta att någon mer i närområdet skulle springa.

Ultraintervaller går i grunden ut på att man springer ett antal långa intervaller vid fasta klockslag. Det kan man göra på olika sätt, och man kan även byta ut någon intervall mot tex cykel. Men jag bestämde mig för att köra enbart löpning med längden 10km per intervall var 3:e timma. Det var även detta som var grundupplägget i Ultra Intervall Challenge. Jag hade lagt 3 st 10km-rundor i Värnamo som jag snurrade runt på. Totalt 80 km skulle avverkas under dygnet.

Starten gick kl 00:00 natten mot lördag. Jag flyttade ut på en madrass i tvättstugan och bunkrade upp med snacks, dricka, kläder, pannlampa, laddare, väckarklocka mm. Efter en stadig middag kröp jag ner för några timmars vila innan start.

Kl 00 23:45 ringde klockan och det var dags att förbereda sig för intervall #1. Jag hade bestämt att jag skulle köra min Stensnäs-Alandsrydsrunda kl 00 och kl 03. Känns tryggast att vara i skogen på natten. Så klockan 00:00 lufsade jag iväg ut i den klara novembernatten, -4 grader. När jag passerade Borgen var det dags att slå på lampan och ge sig ut i mörkret. Efter en stund började jag skymta en annan lampa framför mig och det var Markus! Kändes hur kul som helst och vi växlade några ord och sprang ihop en bit. 

Jag hade planerat att jag skulle ligga på mellan 5:30-6:00/km på mina intervaller, alltså strax under timmen. Jag bedömde att det var en fart jag skulle kunna hålla alla intervaller igenom. Det svåraste med detta är nästan att hålla nere farten i början när man är pigg, men det är ett krav om man ska orka i slutet. Vid 01:00 var jag tillbaka, bytte om till torrt, drack och kröp ner på min madrass. Visade sig vara svårt att somna men jag slumrade nog lite.

Kl 03 Kvart i tre ringde klockan igen och det var dags att kliva upp, byta om och ge sig ut igen. Samma runda och uppe i skogen stötte jag ihop med Markus igen, och vi konstaterade att allt var bra fast vi båda tyckte att det var tungt att ge sig ut vid denna tiden. Inte undra på...

Kl 6 Jag hade tidigare i veckan lagt ut en krok på ALK:s Facebook-sida ifall någon var sugen att hänga på någon intervall så gick det utmärkt. Hade inte direkt räknat med sällskap kl 06:00 men döm om min förvåning när jag närmade mig "Gula huset" och där stod Stefan P och väntade! Vad glad jag blev och vad trevligt det var med sällskap! Han sprang med hela rundan som denna gång gick i stan, typ en förkortad stadsrunda. Efter det var det dags för frukost och sen vila, var ganska trött nu.

Kl 9 Jag låg väääldigt skönt på min madress när klockan ringde kvart i nio men det var bara att pallra sig upp och iväg. Nu hängde Anneli med på en morgonrunda :) Trevligt med sällskap igen och rundan var Värmeverket-Alandsryd och hem.

Kl 12 Stensnäs utan sällskap. Mitt i vinterstudion! Men jag träffade på Markus uppe skogen och jag hade Lundell i lurarna så det gick bra.

Kl 15 hade jag förstått att det nog skulle dyka upp några och springa med men vilket gäng vi blev! Så kul och dessutom Stefan A på cykel. Riktigt kul och denna intervall bara försvann, med detta trevliga sällskap hela rundan :) 

Kl 18 mörkt igen men sällskap! Ulf H och Stefan P hängde på så det var inga problem. Vi körde Värmeverket-Alandsryd i riktigt ruskväder. Nu började det kännas i benen men det var bara att mala på. Jag kände ändå att jag skulle klara det.

Väl hemma var det dags för middag och lite soffhäng innan det var dags att förbereda sig för SISTA intervallen!

kl 21 Det var dags för stadsrundan igen och Anneli gjorde mig sällskap. Riktigt tungt att komma igång nu men sedan gick kilometrarna och på väg upp för Åkaregatan började det kännas riktigt bra, målet var nära. Så skönt att komma tillbaka och på garageuppfarten stod det marschaller och Sanna serverade oss glögg. Pust, 80km avklarade och jag kände mig riktigt nöjd med insatsen! 

Det här var inte sista gången jag kör Ultraintervaller. Det var en märkligt positiv upplevelse. Tror det var kombinationen av att hålla på under lång tid, men ändå med vila emellan som var grejen. Det blir liksom inte bara löpning utan även en hel del fokus på energiintag och vila. Sen vill jag tack alla som kom och sprang med på rundorna, ni förgyllde verkligen mitt dygn och jag är jätteglad att ni kom!

Även om vi inte sprang ihop så var det väldigt motiverande att även Markus körde intervallerna. Vi sågs på flertalet av dem och vi kunde ge varandra glada tillrop och pepp när vi sågs! Tack för stödet Markus och mycket starkt jobbat av dig! Vi kör igen nån mer gång!

https://ultraintervalchallenge.com/

#ultraintervalchallenge

Keep on running!

//Per Sigvardson